Den här kategorin innehåller beskrivningar av hur menscykeln funkar. Först får du se vad som händer inuti kroppen under menscykeln och sen kommer beskrivningar av hur det kan påverka ens humör och mående.

En menscykeln i livmodern

Ungefär så här ser en menscykel ut i livmodern. Börja läsa vid siffran 1.

En menscykeln för mensaren

Mensen ingår i något som kallas menscykeln. För att räkna menscykeln räknar man från mensens första dag till nästa mens första dag. 

De flesta har en menscykel som är mellan 25 och 35 dagar. Men en del har längre och en del har kortare, det är ingen fara om den är det. Men om man själv tycker att det är jobbigt kan man söka hjälp för det hos skolsköterskan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. 

Menscykeln kan delas upp i 5 olika delar. Dessa är:

1. Mens

2. Tiden mellan mens och ägglossning

3. Ägglossning

4. Tiden mellan ägglossning och PMS

5. PMS

1. Mens

Mensen är oftast 3-6 dagar lång. Det är vanligt att ha mer mens de första dagarna och att det sedan blir mindre och mindre.

Under mensen kan man ha mensvärk. Det är smärta som kan kännas i magen, ryggen, rumpan och ner i benen. Klicka här för att läsa mer om mensvärk. 

En del blir lite extra trötta under mensen och vissa känner sig till och med nästan lite sjuka. Det är väldigt olika hur man känner sig. Vissa vill bara vila när de har mens medan andra tycker att det är bättre att röra på sig. Det är också vanligt att känna sig lite extra hungrig eller sugen på sötsaker under mensen.

2. Tiden mellan mens och ägglossning

Tiden mellan mens och ägglossning är lite olika lång. Det beror på hur lång menscykel man har. Om man har mens ungefär en gång i månaden är den här tiden omkring en vecka. 

Under denna tiden vilar sig kroppen efter mensen. Humöret brukar vara ganska bra och jämnt.

3. Ägglossning

Ägglossningen är egentligen precis när ägget lossnar från äggstocken och fångas upp av äggledaren. Men dagarna runt ägglossningen kan den kännas av.

En del får lite ont i magen omkring ägglossningen. Det beror på att livmodern behöver jobba för att ägget ska åka genom äggledaren. 

Runt om ägglossningen känner sig många lite extra starka och bra. Till exempel kan man känna att man har lättare för att fokusera än vanligt, att man är effektivare och att man känner sig lite snyggare. 

4. Tiden mellan ägglossning och PMS

Den här tiden är mellan 10 och 15 dagar.

Under denna tiden är det vanligt att huden i ansiktet känns lite oljig och att det dyker upp extra mycket finnar. Humöret kan växla lite, men de flesta känner sig ganska mycket som vanligt.

5. PMS

En del har lång PMS och en del märker den knappt alls. PMS står för premenstruellt syndrom och är besvär man kan känna av någon eller några dagar innan mensen kommer. 

PMS:en kan påverka både kroppen och humöret, till exempel kan man känna sig svullen och lite extra vattenfylld. Det märks på att det känns som om magen och fingrarna är större än vanligt, och att brösten är ömma.

Många tycker att humöret svänger vid PMS. Till exempel kan man känna att man har lättare för att bli irriterad och störa sig på sin omgivning. En del har närmre till gråt och känner sig allmänt deppiga. När mensen kommer släpper dessa känslor omedelbart för de flesta.

Sen kommer mensen igen och cykeln börjar om. Det är därför det kallas menscykel. Den går runt runt runt.

Om mensen inte kommer en månad

Mensen kan hoppa över en månad här och där. Det är vanligt, speciellt när man är en ny mensare, och för en del hoppar den hela livet. Om mensen inte kommer en månad kan det bero på många olika anledningar. För det mesta är det inget farligt och inget man kan göra något åt, det bara är så. 

Men ibland kan mensen inte komma på grund av anledningar som är bra att ha koll på. Det är fortfarande inte farligt att vara utan mens en månad här och där. Men om det sker ofta, många månader i sträck eller om man haft sex är det bra att fundera lite över anledningen. Exempelvis:

Om du under den senaste månaden haft sex med någon som har snopp utan att skydda dig. Då kan anledningen till att mensen inte kommer vara att du blivit gravid. I så fall behöver du göra ett graviditetstest. Det går att köpa på apotek och i en del matbutiker eller så kan du kontakta en ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning och få hjälp där. Om du inte haft sex med någon med snopp, eller på annat sätt försökt bli med barn, är det omöjligt att du är gravid och då behöver du inte göra något graviditetstest. 

Om du äter någon medicin som kan göra att mensen påverkas. Det bästa sättet att ta reda på om du gör det är att fråga din läkare om medicinen du har kan påverka mensen. Om du inte vet hur du ska få tag på din egen läkare kan du ringa 1177 och fråga en rådgivare där. Om du till exempel äter P-piller är det vanligt att mensen påverkas.

Om du tränat väldigt hårt eller ätit väldigt lite kan kroppen välja att lägga energi på annat än menscykeln, då kommer inte mensen. Det är egentligen ganska fiffigt att kroppen kan välja vad den ska lägga energi på men det är inte bra att mensen försvinner på grund av mycket träning eller lite mat. Kroppen visar att den inte mår bra genom att mensen försvinner, för den har för lite energi för att orka ha en menscykel. Om du tror att det beror på detta kan det vara bra att prata med din tränare, en förälder, skolsköterskan eller någon annan du litar på för att få hjälp att ta hand om kroppen så att den mår bra.

Om du varit väldigt ledsen eller stressad den senaste tiden kan mensen försvinna. Det beror på att kroppen väljer att inte lägga energi på att ha en menscykel när vi mår dåligt, inte heller psykiskt. Oavsett om din mens kommer eller inte du alltid be om hjälp om du mår dåligt. Prata med någon du litar på och försök reda ut och lösa saker så att du kan må bra. Om du inte vet någon du vill prata med kan du kontakta ungdomsmottagningen. 

Det är alltså inte farligt, i sig, att mensen inte kommer en månad. Men anledningen till att den inte kommer kan vara bra att undersöka och rätta till.