I den här kategorin finns kunskap om hur mensen funkar och vilka kroppsdelar som är inblandade i mensen. Det är vad vi kallar fysiologiskt menskunskap.

Vad är mens?

Mens är blod som kommer från livmodern och sipprar ut genom snippan. Mensen kommer ungefär en gång i månaden och varar i 3-6 dagar och nätter. 

På den här sidan kan du lära dig allt du behöver veta om mens. Informationen och tipsen funkar både för dig som vill förbereda dig inför mensen, för dig som redan har fått den och för dig som bara vill veta mer.

Vem har mens?

Alla som har livmoder kan ha mens. De flesta som har livmoder är tjejer men det finns också personer som inte känner sig som tjejer som har livmoder. De har också mens. 

Små barn har inte mens. Den kommer först i puberteten. Äldre personer med livmoder har inte heller mens. De flesta har sin sista mens när de är omkring 50 år gamla. 

Det finns också några undantag. Till exempel har de flesta inte mens när de är är gravida, alltså har ett barn i magen. Och en del använder mediciner eller preventivmedel som kan göra att mensen försvinner.

Varför har man mens?

Varje månad från det att man får sin första mens gör sig kroppen redo för att kunna bli med barn. Kroppen gör det även om personen känner sig alldeles för ung, är upptagen med att gå i skolan, eller inte alls är intresserad av att få barn. Det bara är så. 

För att förbereda sig ser kroppen till att ägganlag mognar. Ägganlagen ligger i äggstockarna och är pyttesmå. När vi föds har vi ungefär en miljon ägganlag och varje menscykel mognar ett eller kanske två så mycket att det lossnar från äggstocken. Det kallas ägglossning. 

När ägget lossnar fångas det upp av äggledaren som är som livmoderns arm. Sedan leds det till livmodern och på vägen kan det befruktas om det kommer i kontakt med en spermie. Det kan det bara göra om man har haft sex med någon som har en snopp eller om man försöker bli med barn på andra sätt. 

Samtidigt som ägget mognat och lossnar har livmodern byggt upp en blodig slemhinna som är för att ägget och spermien ska kunna få näring och växa till en bebis. 

Oftast träffar ägget ingen spermie utan försvinner ut ur kroppen. Då behövs inte slemhinnan som byggts upp i livmodern. Då släpper den från väggarna och börjar sippra ut genom snippan. Det är mensen.

Vilka delar inuti kroppen påverkar mensen?

Inuti kroppen finns flera delar som är viktiga för mensen. Den viktigaste är livmodern. Livmodern är ungefär lika stor som ett litet päron och är platsen där en bebis kan växa om man blir gravid.

På sidorna om livmodern finns två äggstockar. De är ungefär lika stora som mandar och innehåller ägganlag. 

Mellan äggstockarna och livmodern finns livmoderns armar. De kallas äggledare och är till för att leda ägget. De är ungefär lika långa som ditt pekfinger fast tunnare.

Från livmodern går en kanal som heter livmodertapp. Den är väldigt smal så det enda som kan ta sig igenom den är vätska. 

Livmodertappen leder ner i slidan. Slidan är ungefär lika stor som en vuxen persons tumme men kan bli mycket större. Om man använder tampong eller menskopp är det i slidan den sitter, och om man har sex med en sexleksak eller snopp i snippan är det i slidan man har det. 

För att hitta slidan behöver man hitta slidöppningen i snippan. Det är inte så svårt. I snippan finns två hål. Det ena är pyttelitet och det är kisshålet. Det går inte stoppa in något i det. Slidöppningen är lättare att hitta och där går det att stoppa in till exempel fingrar eller en tampong.

Hur mycket blod kommer under mensen?

Under en mensperiod kommer det ut mellan 20 och 80 ml blod. För att förstå hur mycket det är kan det jämföras med att ett decilitermått är 100 ml. 

De flesta har mens i 3-6 dagar och det är under hela den tiden som det sammanlagt kommer mellan 20 och 80 ml blod.

Ibland kan det kännas som om det är massor av blod och som om det aldrig ska ta slut, men det är inte så mycket egentligen. 

Om man ofta har mens längre tid än 6 dagar är det bra att kolla upp det. Då kan det vara så att man förlorar så pass mycket blod att man mår dåligt och blir trött.

Klumpar och färger på mensen

Det är lätt att tro att att mensen ska vara klarröd som blod brukar vara. Det är den ofta inte. Mensen kan ha massor av olika färger och innehålla klumpar och slem utan att det är någon fara alls.

Om mensen är röd är den vanligtvis det i början eller i mitten av mensperioden. Precis i början och i slutet kan det hända att mensen blandas ut med flytningar vilket gör den ljusare.

Om mensen är mörk kan det bero på att blodet fått vänta på att få komma ut. Då är mensblodet också ofta lite klumpig för att den hunnit koagulera, alltså stelna, på vägen ut. Det är inget konstigt alls. 

Blodet som kommer ut är dessutom blandat med slemhinna. Därför kan det vara slemmigt och klumpigt av den anledningen. Det är inte heller konstigt, men om man är orolig för mensens färger eller konsistens kan man prata med skolsköterskan eller någon på ungdomsmottagningen.

När slutar mensen? 

Den absolut sista mensen kallas menopaus och brukar komma när man är någonstans mellan 45-55 år. Tiden kring den sista mensen kallas klimakteriet. Vissa märker knappt av klimakteriet medan andra besväras av att kroppen beter sig annorlunda då.

Mensen tar slut eftersom hormonerna i kroppen förändras. Innan mensen slutar helt kan det ibland göra att den hoppar över någon månad för att sen komma igen. 

Att hormonerna förändras i kroppen gör att man får ungefär samma besvär som under tonåren. Exempelvis är det vanligt att man svettas extra mycket, har svårt att sova och har mycket humörsvängningar i klimakteriet. Du kan läsa mer om klimakteriet på 1177. 

Det kan också hända att mensen försvinner i perioder av andra anledningar än att man är i klimakteriet. Exempelvis kan den göra det av mediciner, såsom vissa preventivmedel. Mensen kan också påverkas av att man är stressad eller hur man tränar och äter. Om mensen försvinner och är borta längre tid än 3 månader ska man kolla upp det hos skolsköterskan, ungdomsmottagningen eller hos vårdcentralen.