Den här kategorin är en mix av spännande menskunskap som inte riktigt passar in i de andra kategorierna.

Har djur mens?

Sättet som människor har mens är ganska unikt. Det är faktiskt bara människor, en speciell typ av näbbmus, en typ av apa och fladdermöss som har mens så. 

Andra djur blöder också ibland och det hänger ihop med deras möjlighet att bli gravida. De flesta djur har en blödning som kallas att de löper. Det gör till exempel hundar och katter. 

Löpningen fungerar på ett annat sätt än mensen hos människor. Människor som har sex kan bli med barn under ägglossningen. Den sker ungefär två veckor innan mensen kommer. Djur kan istället bli gravida när de blöder om de parar sig.

Varför används andra ord för att prata om mens?

Det finns saker som är svåra att prata om. För en del är mens ett sådant ämne. 

Att ämnen känns svåra att prata om kan bero på olika saker. Till exempel kan det vara för att det känns pinsamt, eller för att man inte riktigt vet vilka ord man ska använda. 

Ibland hittas det på ord för att prata om det som är svårt. Exempelvis att folk säger att de ska “pudra näsan” istället för att gå på toaletten, eller att man säger att man ska göra “nummer två” istället för att man ska bajsa. 

Den här typen av andra, finare ord för att beskriva något kallas eufemismer. Eufemism är alltså en förskönande omskrivning för något som vanligtvis är lite svårt att prata om. 

Mens har många eufemismer. Några känner nästan alla till och de behöver sällan förklaras. Men om man till exempel är väldigt ung, eller håller på att lära sig svenska, kan det vara väldigt svårt att koppla ihop till exempel lingon med mensblod. 

Exempel på svenska eufemismer för mens:

– Lingonveckan

– Kod röd

– Hajveckan

– DEN veckan

– Tjejveckan

– Jordgubbsveckan

– Tant röd är på besök

Vad man kallar mensen är helt upp till en själv och vad man känner sig bekväm med. Det kan dock vara bra att komma ihåg att alla kanske inte kan samma ord som en själv eller de man använder i familjen. Då är det bra att förklara vad man menar eller säga “mens”.

Vad är flytningar? 

Något eller några år innan första mensen kommer brukar man kunna märka flytningar i underbyxorna. De är som torra och frasiga fläckar. Flytningar kommer från slidöppningen och håller slidan och snippan ren och mjuk. Precis som saliv håller munnen ren och mjuk.

Flytningarna är nyttiga för snippan och ska inte tvättas bort. Det räcker att man tvättar på utsidan med ljummet vatten. 

Flytningar kan ha olika färger och konsistenser. De kan också ändras från dag till dag. Till exempel kan flytningarna vara genomskinliga, vita eller lite gula. Om det är nära mensen och de blandas med lite blod kan de vara rosa eller brunaktiga. 

Flytningarna kan också ha olika konsistens beroende på var i menscykeln man är. Det kan vara svårt att se skillnaderna om man inte övar sig mycket, men många märker att de är lite mer riktliga och slajmiga precis kring ägglossningen. Det kan man till exempel märka av att det blir mer fläckar av flytningarna i underbyxorna än vanligt och att det känns halt när man torkar sig efter att man varit på toaletten. 

Flytningar luktar som en blandning av syrligt och salt. Det är så de ska lukta för att snippan ska må bra. Om man märker att flytningarna plötsligt börjar lukta illa, starkare eller ändrar konsistens och blir gryniga är det inget farligt men kan vara bra att kolla upp hur snippan mår hos ungdomsmottagningen eller på en vårdcentral.

Omskärelse

Omskärelse betyder att man skär i snippan. Det kallas också könsstympning. I Sverige är det olagligt att omskära personer med snippa. Men det finns omskurna personer här med. Oftast har de rötter i något land i Afrika, Mellanöstern eller Asien. 

De som är omskurna kan ha blivit det när de var bebisar. De minns oftast inget från det. Ibland omskärs barn när de är lite äldre eller i tonåren. Då kan man ha minnen från det som är jobbiga. 

En del som är omskurna får problem med att kissa, ha mens eller sex. De kan behöva hjälp av vården. En del som är omskurna märker det inte. 

I Sverige och många andra länder är det olagligt att omskära eller könsstympa personer med snippa. Ändå finns det grupper som gör det för att det är en gammal tradition och man tänker att det är så det ska vara. Det är inte personen som är omskuren som gjort något olagligt utan den som gjort ingreppet. 

Om du har problem med snippan för att den är omskuren finns det hjälp att få. Prata med en förälder, skolsköterska eller någon på ungdomsmottagningen så hjälper de dig.

Påverkas mensen av att man är omskuren?

De som är omskurna kan ha samma mensbesvär som de som inte är omskurna. Till exempel kan man ha mensvärk, PMS, oregelbunden och riklig mens. 

Det finns också en del saker som kan påverkas av att man är omskuren. Det beror på hur man är omskuren. De som har fått blygdläpparna ihopsydda märker det mest eftersom de har en väldigt liten öppning in till slidan.

Det som kan märkas är:

– Det kan vara svårt, eller till och med omöjligt, att använda tampong eller menskopp för att slidöppningen är för liten.

– Man kan behöva ha bindan längre bak i underbyxorna än andra för att öppningen in till slidan sitter längre bak.

– Mensen kan pågå fler än 7 dagar. Det beror på att hålet den kommer ut från är mindre så att blodet samlas i slidan. Om mensen är riklig och pågår i fler än 7 dagar ska man alltid, oavsett om man är omskuren eller inte, kolla upp det.

Använda preventivmedel för att kontrollera mensen

Det finns massor av olika typer av preventivmedel. Exempelvis kondom, P-piller, P-stav och spiral. Alla preventivmedel är till för att man ska kunna ha sex utan att gravid men några av dem kan också hjälpa en att kontrollera mensen. Många av dem är på recept så för att få P-piller, P-stav eller spiral till exempel måste man gå till ungdomsmottagningen eller en vårdcentral. 

Om du är nyfiken på att kontrollera mensen med hjälp av preventivmedel behöver du prata med din läkare eller barnmorska innan. De kan berätta vad som funkar för dig och hur du ska göra för att det ska funka. 

Det finns två typer av P-piller. Den ena sorten kallas kombinerade P-piller och kan hjälpa en att få mer regelbunden mens. De kommer i kartor med 28 piller. De första 21 eller 24 pillren innehåller hormoner. Det är hormonerna som gör att pillren fungerar preventivt. De sista 7 eller 4 pillren brukar ha en annan färg och är utan hormoner, en del kallar dem sockerpiller. Det är hormonerna som gör att man inte får mens så när man äter pillren utan hormoner kommer det en blödning. 

Det är också möjligt att skippa att äta sockerpillren och i stället börja direkt på nästa månads piller med hormon. Då får man ingen blödning alls. Det brukar kallas att äta ihop sina kartor. 

Den andra sortens P-piller kallas minipiller eller mellanpiller. Om man använder sådana tar man samma piller varje dag. För en del försvinner mensen helt av dem, för en del kommer den precis som innan man använde pillren och och för en del kommer mensen lite då och då. Med den sortens P-piller går det inte kontrollera mensen själv. 

När man har P-stav eller spiral kan mensen påverkas på samma sätt som av minipiller eller mellanpiller. Exakt hur den påverkas är olika från person till person och går inte kontrollera själv. 

Om man använder spiral som är gjord av koppar är det vanligt att mensen kommer som den brukade innan man hade spiralen men att den blir rikligare. Det är också vanligt att få mer mensvärk av kopparspiral. 

P-piller påverkar även annat i kroppen. Hormonerna i dem kan påverka en negativt men kan också hjälpa mot till exempel riklig mens, stark mensvärk eller akne. Olika sorters p-piller innehåller olika hormoner, samtidigt som det skiljer sig från person till person hur man reagerar på dem.  

En del kan inte använda P-piller eller andra medel med hormoner alls. Det behöver man undersöka innan man börjar använda dem. Det är därför de är receptbelagda och måste skrivas ut av en barnmorska eller läkare.

Om du skulle vilja använda preventivmedel för att kontrollera mensen eller kroppen på något av sätten som är beskrivet här behöver du prata med en barnmorska om det. Det är enklast att göra genom att boka tid på en ungdomsmottagning.

Mensskyddshistoria 

Människor har haft mens så länge vi funnits. Men hur vi hanterat mensen är väldigt olika. Här är en översikt för de senaste 120 årens mensskyddshistoria. 

Innan 1900-talet

Mensskydd, så som de ser ut idag, är en modern uppfinning. Innan 1900-talet fanns inte sådana skydd och då var det vanligt att låta mensen blöda fritt. Det är svårt att veta om folk tyckte det var pinsamt att visa blodfläckar på den tiden eller om det bara var det normala. I alla fall verkar det ha varit lite besvärligt eftersom folk började använda mensskydd istället för att fortsätta blöda fritt.

Omkring 1900

På 1900-talets början kom de första mensskydden. De var dock inte likadana som de bindor och tamponger vi använder idag. Då använde man till exempel en bit handvävd duk eller en stickad eller virkad binda som lades i underbyxorna. Ibland användes säkerhetsnålar eller snören för att hålla den på plats. Dessa kunde tvättas och användas flera gånger.

Mensskydd gjorde det möjligt att gömma mensen. Det hände samtidigt som det blev vanligt att flytta ifrån landsbyggden och in i städer. I och med det verkar det ha blivit mer skamlig att mensblod syntes. 

Vid den här tiden blev det också mer okej att vara hemma under mensen. Anledningen var att man trodde att man trodde att mensare kunde skada livmodern om de rörde på sig för mycket. Då rekommenderades det att vara så stilla som möjligt under mensen. Nu vet vi att det inte är så.

1910-talet

För att folk skulle få reda på att det fanns mensskydd gjordes det reklam i damtidningar. Fram till 1910-talet var reklamen oftast gömd, kanske på baksidan. Efter 1910 började reklamen få visas mer öppet i tidningarna.

1920-talet

Under 1920-talet började det tillverkas engångsbindor som påminner om de vi använder idag, men då var de tjockare och de hade inget klister på baksidan.

1930-talet

Under 1930-talet kom mensskydden som fångar upp blodet inuti kroppen. Under den här tiden började både tamponger och menskoppar säljas. I slutet av 1930-talet bröt andra världskriget ut. Då blev det brist på gummi i världen och tillverkningen av menskoppar pausades.

1940-talet

År 1940 kom engångsbindan till Sverige. För att den skulle sitta på plats använde man ett slags bälte som kallas sanitetsgördel. Den spändes fast runt magen och bindan hölls på plats med snören som satt fram och bak på gördeln.

1950-talet

Sverige var först i världen med att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan. Det hände 1955 och i den första handledningen till lärare står det att både flickor och pojkar i skolan behöver få information om mensen.

1960- och 1970-talet

Under den här tiden utvecklades engångsbindorna mycket. Exempelvis kom bindor som var olika stora och olika tjocka så att man kunde anpassa användningen till hur mycket man blödde. Dessutom kom de på att de kunde sätta klister på bindornas baksida så att bindan sitter fast i underbyxorna.

1980-talet

På 1980-talet fortsatte utvecklingen av mensskydd. Till exempel började tamponger göras i olika storlekar och bindor fick för första gången vingar. Dessutom började bindor paketeras en och en så att de blev enklare att ta med sig.

1990-talet och framåt

Sedan 1990-talet har produkterna utvecklats ännu mer. Det finns fler företag som tillverkar mensskydd och efterfrågan på olika alternativ växer. Exempelvis är fler intresserade av miljövänligare skydd, och det har utvecklats olika typer av förpackningar, färger och former på skydden.

Vilken typ av mensskydd och vilka märken man föredrar får man prova sig fram till. Det kan vara smart att prova olika för plötsligt hittar man ett skydd som man gillar.

Nedslag i mensens historia

Mens är som de flesta vet en helt naturlig kroppsprocess som människor med snippa är med om. Trots detta är mensen lite mystisk, ofta lite hemlig och för vissa kopplad till skam. 

Genom historien har mensen haft lite olika plats i samhället. I vissa kulturer har den setts som något kraftfullt och övernaturligt, i andra som något farligt. Det finns inte så många beskrivningar av mens från historien. De som finns är med stor sannolikhet nedskrivna för att de är extrema. Därför går det inte säga att det var si eller så, men genom att prata om mensen utifrån det vi vet kan vi få lite information om hur man kan ha sett på mensen på olika platser och tider. Här kommer några nedslag i historien om mens:

Mens i kärleksdryck

Mensen har i vissa tider och på vissa platser ansetts ha övernaturliga krafter. Till exempel finns det berättelser om att mensblod är en viktig ingrediens om man ska laga kärleksdryck. Detta verkar ha kopplats till häxor och andra som håller på med trollkonster. 

Informationen om detta på internet är mest på engelska. För att läsa mer om detta kan du prova att googla “menstruation blood in love potion”. 

Mensens koppling till månen och tidvattnet

För länge sen, innan folk visste vad mens var, drogs kopplingar mellan mens, månen och tidvattnet. Månen har en cykel som pågår i ungefär en månad, vilket gör att den lätt kan kopplas till mensen som för de flesta också dyker upp ungefär en gång i månaden. 

Tidvatten innebär att vattennivåerna i haven förändras. Att det gör det beror på månen och solens gravitation, det vill säga dragningskraft. Den delen av jorden som är närmast månen dras hårdare mot den vilket skapar förändringen i vattennivån. När det är fullmåne eller nymåne, vilket det är ungefär två gånger i månaden, står solen, månen och jorden på linje. Detta skapar ännu starkare gravitationskrafter och vattennivåns höjning blir större. Det har gjort att folk kunnat koppla även dessa tidvattenscykler till menscykeln. 

För att läsa mer om detta kan du prova att googla “mens månen”.

Mens enligt Plinius den äldre 

Plinius den äldre var en romersk författare och naturfilosof som hade starka åsikter om mens. Han levde i Italien för ungefär 2000 år sedan och dog i vulkanen Vesuvius utbrott som ödelade staden Pompeji. Plinius skrev ett stort uppslagsverk som heter Naturalis Historia där han beskrev mensen ingående.

Plinius menade att mensen var farlig. Saker som kunde hända på grund av mensblod var: 

• hundar blev galna
• bin dog
• frön torkade
• frukt föll av sina träd och ruttnade
• mjölk surnade
• knivar blev slöa
• järn rostade
• speglar blev dunkla

På den här tiden var människor väldigt beroende av jordbruk. Att djuren mådde bra och att odlingarna växte var var livsviktigt på den här tiden. Därför var Plinius texter om mensen som farlig något som påverkade människor och man gjorde vad man kunde för att hålla menstruerande kvinnor borta från jordbruket och djuren. 

För att läsa mer om detta kan du prova att googla “Plinius den äldre”, “naturalis historia” eller läsa boken Kunskapens frukt som är skriven av Liv Strömquist.

Mensen i det antika Grekland

I det antika Grekland tänkte man mycket på kroppens funktioner. En teori som utvecklades och nedtecknades någon gång under för ungefär 1900 år sedna är humoralpatologin. Den byggde på att kroppen bestod av 4 vätskor. 

• gul galla
• svart galla
• slem
• blod

Enligt teorin var alla dessa vätskor tvungna att vara i balans för att kroppen skulle må bra. Beroende på vilken vätska som ansågs vara i obalans upplevde man olika problem. Människor som har mens blöder ut lite blod varje månad och detta tolkades enligt humoralpatologin som att det fanns ett naturligt överskott av blod i kvinnor och i förlängningen betydde det alltså att personer som mensade var i ständig obalans. 

Nu vet vi att vi inte har mens för att vi har för mycket blod, utan bara för att just det blodet som byggts till slemhinnan i livmodern inte behövs. Kroppen är gjord för att kunna mista lite blod när det behövs, till exempel om vi skadar oss eller har mens. När man blöder skapas nytt blod. 

För att läsa mer om detta kan du prova att googla “humoralpatologi”.

Den första nedskrivna texten om mens

Den äldsta bevarade skriften som handlar om mens kommer från Egypten. Texten är skriven på papyrusrullar, som är en typ av gammaldags papper, för nästan 4000 år sedan. Det är flera olika skrifter som hittats och alla beskriver olika sjukdomar eller medicinsk anatomi. 

I texten som handlar om mens är fokus mest på de besvär man kan uppleva kopplat till mens såsom humörsvängningar och mensvärk. I texten verkar det inte ligga någon värdering utan besvären beskrivs som vilket annat medicinskt problem som helst. 

För att läsa mer om detta kan du prova att googla “sjukdomar papyrus Egypten”.

Mensen i bibeln

I Bibeln tas mens upp som något orent. I Tredje Mosebok står:

När en kvinna har menstruation och det kommer blod från hennes kropp, varar orenheten i sju dagar. Den som rör vid henne är oren till kvällen. 

Det betyder alltså att en person som har sin mens är oren under en vecka. Dessutom blir alla som tar i personen som har mens oren till det blir kväll. Det står också:

Allt hon ligger på medan hon har sin menstruation blir orent, och allt hon sitter på blir orent. Den som rör vid hennes bädd skall tvätta sina kläder och bada och är oren till kvällen. Den som rör vid något hon har suttit på skall tvätta sina kläder och bada och är oren till kvällen. 

Detta betyder att alla möbler den mensande personen kommer i kontakt med blir orena och att alla rör vid samma möbler måste tvätta sina kläder och bada sig i vatten, men är ändå oren till det blir kväll. 

Att man talade om mensen som något orent i Guds skrift kan med stor sannolikhet ha påverkat många att tycka att mensen är något äckligt, orent och kanske farligt.  

Vill du läsa detta kan du hitta det i Tredje mosebok 15:19 i en Bibel eller på internet. 

Mensen behöver energi

I slutet av 1800-talet publicerade en doktor som hette Edward Clarke en text som han kallade Sex in Education; or, a Fair Chance for Girls. På svenska betyder det ungefär Kön i utbildning, en rättvis chans för flickor. I den förklarade han att mensen och det reproduktiva systemet hos tjejer och kvinnor behöver mycket energi för att fungera. 

Med detta menade han att det flickor inte borde gå i skolan tillsammans med pojkar. Det skulle leda till för mycket stress och ansträngning vilket skulle kunna skada deras förmåga att bli med barn. Edward trodde också att mensvärken var ett tecken på att livmodern redan var förstörd. 

Informationen om detta på internet är mest på engelska. För att läsa mer om detta kan du prova att googla “edward clarke sex in education”. 

Mensens koppling till graviditet

Att mensen har att göra med förmågan att bli med barn är något människor vetat ganska länge, men exakt hur det hänger ihop har varit lite oklart. Redan på 1600-talet kopplades mensen ihop med ägglossningen av flera forskare. Trots detta dröjde det fram till 1827 innan teorin accepterades. Då började forskare studera på hur de båda händelserna hänger ihop och omkring 1900-talets början hade de kartlagt hela cykeln. 

Innan folk visste säkert hur mensen och graviditet hängde ihop fanns det många gissningar. Exempelvis var det grupper i Norden på 1700- och 1800-talet som trodde att mensen kunde påverka vilket kön ens barn fick. 

Enligt berättelsen blev man gravid med en flicka om man hade sex innan eller under mensen medan det blev en pojke om man hade sex precis i slutet eller efter mensen upphört. 

För att läsa mer om detta kan du läsa boken Skammens röda blomma som är skriven av Denise Malmberg.

Den moderna synen på mens

De senaste åren har mensen tagit allt mer plats i samhället. Exempelvis blev Clara Henry stor på Youtube 2013 då hon pratade om mens i sina filmer. Samma år sommarpratade serietecknarem Liv Strömquist och ägnade hela programmet åt att prata om mens, både historiskt och mer personligt. 

2013 var också första året Internationella mensdagen uppmärksammades. Den instiftades av den tyska organisationen WASH United. 

2014 släpptes seriealbumet Kvinnor ritar bara serier om mens där omkring 30 serietecknare ritade mensserier. Samma år arrangerade sociologen Josefin Persdotter en konstutställning som hon kallade Period Pieces. Det var i samband med denna utställning som ordet menskonst för första gången användes. 

Ordet menskonst blev mer använt kommande år. Exempelvis 2017 då Liv Strömquists teckningar av ballerinor med mensfläckar sattes upp i slussens tunnelbana i Stockholm. 2019 användes begreppet menskonst som en symbol för slöseri med pengar på kultur i politiska debatter. 

Sedan 2020 har flera satsningar gjorts för att hjälpa och stötta folk som har mens. Exempelvis har Svenska olympiska kommittén inlett en forskningsstudie på hur mens och träning påverkar varandra, den första nationella undersökningen om mensfattigdom bland unga i Sverige har gjorts och flera fackförbund har hakat på projektet Ett menskligare arbetsliv och utbildar sina medlemmar för att göra det lättare att ha mens på jobbet. 

Den senaste tiden har också flera länder lagstiftat kring allas rätt till mensskydd. Exempelvis var Skottland först i världen, 2020, med att erbjuda gratis mensskydd till alla landets mensare. I en del andra länder är det gratis för skolungdomar till exempel 

För att läsa mer om detta kan du prova att googla det du är intresserad av. Eftersom det är moderna händelser finns det mesta väldokumenterat på internet. 

Mens och de globala målen

År 2015 samlades FN:s medlemsländer och diskuterade vilka utmaningar världen stod inför den närmsta tiden. Det absolut viktigaste kan sammanfattas till 4 punkter som alla var överens om. Det var

• Att avskaffa extrem fattigdom
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen
• Att främja fred och rättvisa
• Att lösa klimatkrisen.

För att uppnå de här punkterna sattes det upp 17 mål som kunde mätas i 169 olika delmål och 230 tecken på att man är på rätt väg. De 17 målen ingår i ett större projekt som heter Agenda 2030 för att tanken är att alla länder som varit med och tagit fram dem ska jobba för att nå dem till år 2030. 

För att lära dig mer om de globala målen kan läsa på www.globalamalen.se. 

Mens är en kroppsfunktion som påverkar den kroppen på olika sätt och att ha mens kommer med vissa behov. Exempelvis behöver man ha tillgång till mensskydd och utrymmen där man kan byta, kasta, tömma eller tvätta skydden. Dessutom kan mensen påverka omgivningen och miljön genom att det behövs rent vatten för att ta hand om sin menshygien och sophantering för att använda bindor och tamponger inte ska orsaka nedskräpning eller stopp i vattensystemen. 

Mens och menshälsa kan kopplas till många av de globala målen. Men det är fem mål som har lite tydligare kopplingar. Det är

Mål 3: God hälsa och välbefinnande

God hälsa inkluderar även menshälsa. Alla behöver kunna få hjälp med mensen om de upplever problem med den, eller har sjukdomar som påverkar mensen. Mensen är också en del av det reproduktiva systemet – alltså förmågan att bli gravid. Därför är det viktigt att vi forskar på hur vi kan göra det enklare och bättre för människor som upplever problem med mensen. 

Mål 4: God utbildning

God utbildning rör all den utbildning man behöver för att klara sig i livet. Matte är viktigt, att veta hur politik funkar är viktigt, men det är också viktigt att veta hur kroppen funkar, vad man kan göra för att kroppen ska må bra och när det kan vara bra att be någon om hjälp eller söka vård. Mensen är inget undantag. Menskunskap är superviktigt!

Mål 5: Jämställdhet

Jämställdhet innebär att alla människor, oberoende av ifall de är män, kvinnor eller något annat har samma möjligheter och rättigheter. Mens är en kroppsfunktion som bara halva befolkningen får, det vill säga de som har livmoder. De som har livmoder är oftast tjejer och kvinnor vilket gör att mensrättigheter, tillgång till mensskydd och menskunskap på många sätt blir en jämställdhetsfråga. 

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Rent vatten behövs till mycket. Man behöver det för att kunna dricka och laga mat men också för att kunna tvätta händerna i samband med byte eller tvätt av mensskydd. Sanitet är ett samlingsord för tillgång till rent vatten, toaletter med bra avloppssystem och möjligheten att tvätta sig med tvål. Sanitet är viktigt för att kunna ta hand om sin menshälsa och menshygien. 

Mål 10: Minskad ojämlikhet.

Att minska ojämlikheten innebär att man minskar skillnaden mellan människor som tillhör olika grupper. Det kan vara mellan länder, alltså att människor ska ha det lika bra oavsett i vilket land de lever, men också inom länder, alltså att det inte ska vara skillnad i hur bra folk i vissa stadsdelar eller städer har det mot andra stadsdelar eller städer. Jämlikhet kan till exempel vara att alla har samma förutsättningar till socialt liv, att delta i politik och kultur och att tjäna pengar. I ett jämlikt samhälle blir ingen diskriminerad. Detta betyder alltså att alla ska ha lika rättigheter kopplat till mens också. 

Som sagt kan mens kopplas till fler av de globala målen men här har du fått några exempel på hur. 

De globala målen är speciella eftersom de är universella och odelbara. Det betyder att de är framtagna för att kunna uppnås av alla länder, oavsett startposition, och alla målen måste uppnås av alla för de hänger liksom ihop. Det går inte att ett land når alla mål, eller att ett mål nås av alla länder för målen är beroende av varandra och alla länder är beroende av att vi hjälps åt att nå dem. Dessutom är slagordet för de globala målen Leave no one behind vilket betyder Lämna ingen bakom. Enligt Agenda 2030 måste alla med för att vi ska kunna avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen. Även du är viktig!

MENSENs Sifo-undersökning

Hur det är att ha mens är olika för alla. Genom undersökningar kan man få reda på hur det är för de flesta och om det är problem som behöver arbetas med med.

Under våren 2021 gjorde MENSEN en undersökning tillsammans med Sifo. I den ställdes det frågor om menskunskap, tillgången till mensskydd och känslor kring mens. I undersökningen deltog 742 personer som har mens och alla var mellan 16-21 år. 

Det studien kunde komma fram till var bland annat:

Bland deltagarna var det vanligast att använda tampong som mensskydd. Nästan lika många använder binda medan väldigt få använder menskopp eller andra skydd. 

Ungefär en av fem berättade att de ofta varit med om att någon annan kommenterat eller skämtat om mens på ett sätt som känns elakt. 

Ungefär två procent av deltagarna uppgav att de själva eller deras familj inte haft råd att köpa mensskydd. 

Nästan en av tio av deltagarna berättade att de ofta använder mensskydd längre än rekommenderat och att de därför är oroliga över att det ska påverka deras hälsa. Några få procent berättade att de faktiskt har fått problem med snippan på grund av att de använt samma mensskydd för länge. 

En av tio uppgav att de någon gång missat skola, jobb, träning, fritidsaktivitet eller att träffa kompisar på grund av att de saknade tillgång till mensskydd. 

Bara en av tio var helt säkra på att det finns mensskydd att hämta gratis någonstans på skolan om de skulle behöva. 

En av fem svarade att de tycker att det är pinsamt att köpa mensskydd och en av tio svarade att de tycker att det är pinsamt att ha mens. 

Nästan två av tre känner sig bekväma med att fråga en kompis om att få ett mensskydd medan en fyra sa att de kände sig bekväma med att fråga en lärare eller chef om ett skydd. 

Nästan hälften av deltagarna uppgav att de hade tillräckliga kunskaper om mens innan de fick sin första. Men många hade hellre fått den från skolan än föräldrarna. 

Du kan läsa hela resultatet i Sifos rapport som du kan ladda ner via den här knappen.

Bildstöd om mens

Om du gillar att använda bildstöd för att lära dig saker eller behöver bildstöd för att kommunicera finns det här. Bildstöden går att använda digitalt eller ladda ner och skriva ut. Klicka på knapparna för att öppna bildstöden.

Tips på mer läsning om mens, kroppen och annat spännande

Behöver du mer eller annat material för att underlätta dina samtal med barn och unga? Eller kanske tips på information till nyfikna barn och unga? Här har vi samlat våra bästa tips:

Böcker

Ja jag har mens, hurså?
Clara Henry (2015, 2021) Bokförlaget Forum

Världens viktigaste bok – om kroppen, känslor och sex
Nathalie Simonsson (2012) Ordfront

Viktigast av allt – om kroppen känslor och sex
Nathalie simonsson (2018) Ordfront

Stora boken om Kropp & knopp – allt om kroppen, känslor och puberteten
Kamratposten, red. Lukas Björkman (2021) Stevali

Respekt – en sexbok för killar
Inti Chavez Perez (2018) Alfabeta

Respekt – en sexbok för killar (lättläst)
Inti Chavez Perez (2018) Nypon förlag

Lätta sexboken (lättläst)
Inti Chavez Perez (2014) LL-förlaget

Kunskapens frukt
Liv Strömquist (2014) Ordfront

Liv Livmoder får mens
Anna Samuelsson och Maja Meurling (2021) Good Blood Company

I mammas låda
Diana Hancock (2022) Idus förlag

Bara lite blod – ett reportage om mens och makt
Anna Dahlqvist (2018) Bokförlaget Atlas

Underbara underliv – allt du behöver veta om snippan
Nina Brochmann och Ellen Støkken Dahl (2018) Bokförlaget Forum

Prata sex! Hälsofrämjande samtal med skolungdomar
Siri Lindqvist (2023) Gothia kompetens

Undervisa om sexualitet, samtycke och relationer – integrera i alla ämnen
Kalle Norwald (2022) Gothia kompetens

Sexualitet, samtycke och relationer – de första skolåren
Ellinor Isfors (2022) Natur Kultur Läromedel

Autism och ADHD i skolan – handbok i tydliggörande pedagogik
Anna Sjölund, Cajsa Jahn, Ann Lindgren och Malin Reuterswärd (2017) Natur Kultur Akademis

Universell Design för Lärande – ett inkluderande förhållningssätt
Pia Häggblom (2019) Studentlitteratur

Trans, kön och identitet – att arbeta inkluderande
Edward Summanen och Tom Summanen (2017) Natur Kultur Läromedel

Queera tider – HBTQI då och nu
Edward Summanen (2021) Rabén Sjögren

Jag är Charlie – både en pojke, en flicka eller mittemellan
Jag är Linus – en pojke med snippa
Jag är Bella – en flicka med snopp
Camilla Gisslow och Klaudia Drabikowska (2018, 2022) Tallbergs Förlag

På internet

RFSUs metodbank för sexualupplysning
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/metodbanken/

Ungdomsmottagningen på nätet
https://www.umo.se/

Ungdomsmottagningen på olika språk
​​https://www.youmo.se/

UPOS – Filmer om sex, kroppen och hälsa på olika språk
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/sex-kropp-och-halsa-pa-olika-sprak-upos/

Skolverkets webbkurs Sexualitet, samtycke och relationer i årskurs 1–6 och fritidshemmet
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/sexualitet-samtycke-och-relationer-i-arskurs-1-6-och-fritidshemmet—webbkurs

Skolverkets webbkurs Sexualitet, samtycke och relationer i grundskolans senare år
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/sexualitet-samtycke-och-relationer-i-grundskolans-senare-ar—webbkurs

Skolverkets webbkurs Sexualitet, samtycke och relationer i gymnasiet
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/sexualitet-samtycke-och-relationer-i-gymnasiet—webbkurs

Transformering om trans och könsidentitet
https://transformering.se/

Ungas jourer – en samlingssida för den som behöver någon att snacka med
https://www.ungasjourer.se/